1 Detta dokument är baserat på den engelska handledningen, som har
2 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation, Inc. Se slutet av
3 dokumentet för villkor och förutsättningar.
5 Detta är den Svenska användarhandledningen till Emacs.
7 Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (oftast
8 märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten. På vissa tangentbord är
9 META-tangenten märkt ALT eller EDIT eller något annat. På Suns
10 tangentbord, till exempel, är det rutertangenten till vänster om
11 mellanslagstangenten. Om du inte har någon META-tangent kan du använda
12 ESC. Istället för att skriva META eller KONTROLL kommer vi här att
13 använda följande förkortningar:
15 C-<chr> betyder att du skall hålla ner kontrolltangenten samtidigt
16 som du skriver bokstaven <chr>. Alltså betyder C-f: håll ner
17 kontrolltangenten och tryck f.
18 M-<chr> betyder att du skall hålla ned META-, EDIT- eller
19 ALT-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om du inte har
20 någon META-, EDIT- eller ALT-tangent kan du trycka <ESC>,
21 släppa tangenten och sedan trycka bokstaven <chr>. När vi
22 skriver <ESC> avser vi ESC-tangenten.
24 Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken).
25 Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett
26 kommando. Till exempel:
27 <<Tomma rader sätts in här när help-with-tutorial aktiveras>>
28 >> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild.
29 Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v.
30 Från och med nu bör du göra detta när du är färdig med en
33 Notera att det är ett överlapp på två rader när du byter från
34 skärmbild till skärmbild. Detta är för att behålla sammanhanget när du
35 bläddrar framåt i filen.
37 Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats
38 i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt,
39 med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll
40 ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
41 META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
43 >> Prova att trycka M-v och C-v några gånger.
49 Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder:
51 C-v Flytta en skärmbild framåt.
52 M-v Flytta en skärmbild bakåt.
53 C-l Rita om skärmen och placera texten där markören står
54 mitt på skärmbilden. (Det är KONTROLL-L, inte
57 >> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l.
58 Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring
62 * GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER
63 ------------------------------
65 Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur
66 förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen?
68 Det finns flera sätt att göra detta på. Det vanligaste är att använda
69 kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon
70 flyttar markören en rad eller en kolumn i en bestämd riktning på
71 skärmen. Här visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de
78 Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f
83 >> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n
84 och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på
87 Detta är säkert lite enklare att förstå om du tänker på dessa
88 förkortningar: P för föregående (previous), N för nästa (next), B för
89 bakåt (backward) och F för framåt (forward). Detta är de grundläggande
90 kommandona för att flytta markören och du kommer säkert att använda
91 dem hela tiden, så det är en stor fördel om du lär dig dem nu.
93 >> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden.
95 >> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt
96 med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt
99 Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
100 avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att
103 >> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören
104 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den
105 flyttar markören över radslutstecknet.
107 C-f flyttar också över radslut, precis som C-b.
109 >> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören
110 är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av
111 raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till
114 När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden
115 kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
116 och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den
117 försvinner ut ur skärmbilden.
119 >> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av
120 C-n och se vad som händer.
122 Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du
123 flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b
124 flyttar den ett ord bakåt.
126 >> Prova några M-f och M-b.
128 Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till
129 slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta
130 markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i
133 >> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några
134 C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika
135 placeringar av markören både i och mellan ord.
137 Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och
138 M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade
139 operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används
140 till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar
141 (bokstäver, rader, etc.).
143 Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
144 markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
145 och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke.
147 >> Prova några C-a och sedan några C-e.
148 Prova också några M-a och sedan några M-e.
150 Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera
151 M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta
152 inte verkar självklart är det ganska naturligt.
154 Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt"
155 (point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten
158 Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings-
159 kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon:
161 C-f Flytta markören ett steg framåt
162 C-b Flytta markören ett steg bakåt
164 M-f Flytta markören ett ord framåt
165 M-b Flytta markören ett ord bakåt
167 C-n Flytta markören till nästa rad
168 C-p Flytta markören till föregående rad
170 C-a Flytta markören till början av raden
171 C-e Flytta markören till slutet av raden
173 M-a Flytta markören till början av meningen
174 M-e Flytta markören till slutet av meningen
176 >> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull.
177 Dessa är de kommandon som används mest.
179 Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som
180 flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som
181 flyttar den till slutet av texten.
183 På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste
184 använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man
185 också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
188 >> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen.
189 Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
191 >> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen.
192 Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
194 Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om
195 terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n
196 och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla
197 slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått
198 lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att
199 använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker
200 att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har
201 lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig
202 de mer avancerade kontrollfunktionerna.
204 De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de
205 flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
206 argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
207 skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
208 så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv
209 talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder
210 C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska
211 argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före
214 Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt.
216 >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du
217 kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando.
219 De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett
220 repeterat utförande men det finns kommandon som använder det
221 annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills,
222 använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
223 dess värde, gör kommandot något annat.
225 C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
226 till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller
227 ned så många rader som argumentet anger, istället för så många
228 skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader
231 >> Prova C-u 8 C-v nu.
233 Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta
234 tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v.
236 Om du använder Emacs under ett fönstersystem, som X11 eller
237 MS-Windows, finns det troligen ett rektangulärt område på vänster sida
238 av Emacs-fönstret, en så kallad rullningslist. Genom att klicka i den
239 med musen kan du rulla texten.
241 >> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda området
242 på rullningslisten. Detta bör flytta skärmbilden till en plats i
243 texten beroende på var i rullningslisten du trycker.
245 >> Prova att flytta musen upp och ner medan du håller ner den
246 mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
250 * MARKÖRFÖRFLYTTNINGAR PÅ EN X-TERMINAL
251 ---------------------------------------
253 Om du sitter vid en X-terminal kommer du antagligen finna det mycket
254 enklare att använda piltangenterna för att flytta markören. Vänster-,
255 höger-, upp- och nedåt-pilarna flyttar markören i önskad riktning. De
256 fungerar på samma sätt som C-b, C-f, C-p och C-n men är enklare att
257 slå och förstå. Du kan också använda C-vänsterpil och C-högerpil för
258 att flytta markören över ord och C-uppåtpil och C-nedåtpil för att
259 flytta den över textblock. (Till exempel för att flytta förbi ett
260 stycke om du redigerar text.)
262 Om du har tangenter märkta med HOME (eller BEGIN) och END kan du
263 använda dessa för att gå till början respektive slutet av raden och
264 C-HOME och C-END kommer att gå till början respektive slutet av
265 filen. Om tangentbordet har PgUp- och PgDn-tangenter kan du använda
266 dem för att gå upp och ner en skärmbild åt gången på samma sätt som
269 Alla dessa kan också ta numeriska argument, som beskrivits tidigare.
270 Du kan också använda en genväg för att skriva in dessa argument: håll
271 ned CONTROL eller META tangenten och skriv in numret. Till exempel för
272 att gå 12 ord till höger trycker du C-1 C-2 C-högerpil. Lägg märke
273 till att det är mycket enkelt att skriva eftersom du inte behöver
274 släppa kontrolltangenten mellan tangenttryckningarna.
280 Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
281 att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando
282 som tar för lång tid att utföra.
284 Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt
285 argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra.
287 >> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck
288 C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att
289 du avbröt argumentet med C-g.
291 Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
297 En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall
298 använda dem av misstag.
300 Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett
301 meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om
302 du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando.
304 Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du mellanslag som
305 svar på frågan. Normalt, om du inte önskar att utföra detta kommando,
306 svarar du "n" på frågan.
308 >> Skriv C-x n p (som är ett spärrat kommando).
309 Skriv n som svar på frågan.
315 Emacs kan ha flera fönster och varje fönster kan visa sin egen text.
316 Lägg märke till att "fönster" i Emacs inte refererar till separata
317 överlappande fönster i fönstersystemet, utan till separata delar i ett
318 enda X-fönster.(Emacs kan också ha flera X-fönster eller "ramar" i
319 Emacs-terminologi. Detta beskrivs senare.)
321 Vi kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här skall vi
322 förklara hur man blir av med extra fönster för att komma tillbaka till
323 det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är enkelt:
325 C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster).
327 Det är KONTROLL-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där
328 markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster
331 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l.
333 (Kom ihåg att C-l rensar skärmen och mittställer raden där markören
334 står. Om du ger ett numeriskt argument till detta kommando betyder det
335 "rensa skärmen och placera raden där markören står på raden som
336 argumentet anger". Därför betyder C-u 0 C-l att skärmen skall rensas
337 och raden där markören står placeras överst.)
340 Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder
341 med samma innehåll som detta.
343 >> Slå C-x 1 och se hur det nya fönstret nu försvinner.
346 * SKRIVA OCH TA BORT TEXT
347 -------------------------
349 Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in
350 texten. Tecken som du kan se, så som A, 7, *, etc. tolkas som text och
351 sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en
354 Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>.
355 <Delete> är en tangent på tangentbordet, som kan vara märkt "Del". I
356 några fall fungerar också "backsteg" som <Delete> men inte alltid!
358 Generellt raderar <Delete> tecknet precis före den aktuella
361 >> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att
362 använda <Delete>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, du
363 kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. Detta
364 är bara en lokal kopia.
366 När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter
367 den på raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du kör under ett
368 fönstersystem, en liten böjd pil) i slutet av högermarginalen
369 indikerar att raden fortsätter.
371 >> Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och
372 fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur
373 fortsättningstecknet ser ut.
375 >> Använd <Delete> för att radera texten tills raden ryms på en
376 skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna.
378 Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
379 radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om
380 resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en
381 skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken.
383 >> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delete>.
384 Detta kommer att klistra ihop raden med raden över.
386 >> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort.
388 Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
389 gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
390 skrivas flera gånger.
392 >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********.
394 Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i
395 Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en
396 översikt över kommandon för radering:
398 <Delete> raderar tecknet som står precis före markören
399 C-d raderar tecknet som står precis under markören
401 M-<Delete> raderar ordet precis före markören
402 M-d raderar ordet precis efter markören
404 C-k raderar från markören till slutet av raden
405 M-k raderar till slutet av stycket
407 Lägg märke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d följer
408 mönstret som började med C-f och M-f. (<Delete> är inte precis
409 ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
410 fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan).
412 När du raderar mer än ett tecken åt gången kommer Emacs att spara den
413 borttagna texten så att du han hämta tillbaka den igen. Denna text
414 kallas borttagen (killed). Att få tillbaka borttagen text kallas att
415 hämta den (yank). Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till
416 samma plats som den blev raderad eller också kan du sätta in den på en
417 annan plats i texten. Du kan också hämta tillbaka den flera gånger så
418 att du får flera lika förekomster av den. Kommandot för att hämta
419 tillbaka texten är C-y.
421 Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
422 är att "borttagen" text kan hämtas tillbaka, medan raderad text inte
423 kan det. Återinsättning av borttagen text kallas "återhämtning"
424 (yanking). Generellt kan man säga att kommandon som tar bort fler än
425 ett tecken sparar undan texten (så att den kan återhämtas) medan
426 kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
427 inte sparar någonting (och den texten kan alltså inte återhämtas).
429 >> Flytta markören till början av en rad som inte är tom.
430 Tryck C-k för att ta bort texten på raden.
431 >> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
434 Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och
435 att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden
436 under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
437 raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara
438 en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma
439 raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det.
441 Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar
442 tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är.
444 >> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten.
446 Tänk på C-y som om du rycker, eller drar, tillbaka något som någon
447 tagit ifrån dig. Notera att om du gör flera C-k i rad så kommer all
448 bortagen text att sparas samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna
451 >> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger.
453 Och hämta så tillbaka igen:
455 >> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen.
456 Så kopierar man text.
458 Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du
459 har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste
460 texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte
461 förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
462 använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
463 ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om
464 och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har
465 nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att
466 behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den
467 återtagna texten där den är.
469 Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka
470 till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
472 >> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även
473 denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck
474 M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
475 M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den
476 första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du
477 prova med positiva och negativa argument till M-y.
483 Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du
484 upphäva ändringen med kommandot C-x u (undo).
486 Normalt kommer C-x u upphäva förändringen som gjordes av det sist
487 utförda kommandot. Om du repeterar C-x u flera gånger kommer varje
488 repetition upphäva ett kommando till.
490 Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas
491 inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon),
492 och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om
493 upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-x u som behövs
494 för att ångra inskriven text.
496 >> Ta bort den här raden med C-k. C-x u kommer att hämta tillbaka den
499 C-_ är ett alternativ till ångra-kommandot. Den fungerar på samma sätt
500 som C-x u men är enklare att trycka flera gånger i följd. Det
501 olämpliga med C-_ är att den är svår att hitta på en del tangentbord.
502 Det är därför vi också har C-x u. På en del terminaler kan du få fram
503 C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl hålls nere.
505 Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medför repetering.
507 Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som du kan ångra
508 att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
509 någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För
510 ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit.
516 För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga
517 den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du
518 avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find)
519 denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit).
521 Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många
522 sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör
523 kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att
524 undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och
525 med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett
526 nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop.
528 Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad
529 som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten
530 "--:-- TUTORIAL.se". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på
531 filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se"
532 och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil
533 du än är inne i så kommer filnamnet stå där.
535 Kommandot för att finna filer och spara filer skiljer sig lite från
536 andra kommandon du har lärt dig eftersom de består av två tecken.
537 Bägge startar med tecknet KONTROLL-x. Det är faktisk många kommandon
538 som startar med KONTROLL-x och många av dem har med filer, skärmbilder
539 och liknande saker att göra. Dessa kommandon är två, tre eller fyra
542 En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange
543 vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument
544 från terminalen". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter
545 att du gett kommandot
549 kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den
550 nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när
551 den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon
552 för att förändra filnamnet.
554 När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du
555 avbryta med kommandot C-g.
557 >> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och
558 avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att
559 du inte finner någon fil.
561 När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att
562 utföra kommandot. Då kommer C-x C-f kommandot att börja leta fram
563 filen. Minibufferten försvinner när C-x C-f kommandot är färdigt.
565 Efter en liten stund kommer filen upp på skärmen och du kan börja
566 redigera innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta
571 Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs
572 kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går
573 förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i
574 slutet av det ursprungliga filnamnet.
576 När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som
577 blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om
580 >> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning.
581 Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst
584 Observera: På vissa system leder C-x C-s till att skärmen låser
585 sig. Detta tyder på att systemet har "flödeskontroll" och att denna
586 har fångat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. För att
587 fortsätta måste du trycka C-q. Se i så fall i avsnittet "Spontaneous
588 Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen för att få tips på hur
591 Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller
592 för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar.
593 Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till
594 att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i
595 filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
596 filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en
603 Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta
604 att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
605 den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer
608 >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
609 Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda
610 C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> för att komma
611 tillbaka till den här vägledningen.
613 Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När
614 du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista
615 över existerande buffertar i Emacs kan du skriva
617 C-x C-b Listning av buffertar.
621 Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på
622 den fil som innehållet kommer från. En del buffertar är inte knutna
623 till någon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det är den
624 buffert som innehåller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken
625 text du än ser i ett Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert.
627 >> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan.
629 Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer
630 inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i
631 bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den
632 första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du
633 behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är
634 omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
635 C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot
637 C-x s Spara buffertar
639 C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du
642 >> Sätt in en rad med text och spara med C-x s
643 Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten
644 TUTORIAL.se. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes).
647 * ANVÄNDNING AV MENYER
648 ----------------------
650 Om du använder en X-terminal kommer du säkert att lägga märke till
651 menyerna på toppen av skärmbilden. Via dessa menyer får du tillgång
652 till de mest använda Emacs-kommandona, till exempel find-file
653 (Open...). Detta är enklast i början, när du inte känner till alla
654 tangenttryckningar som skall till för varje kommando. När du lärt
655 känna Emacs kommer det vara lättare att använda tangentbordet.
656 Tangentbordskombinationen står precis efter respektive menykommando.
658 Lägg märke till att det är många menykommandon som inte har någon
659 tangentbordskombination. Ett exempel är buffertmenyn (Buffers), som
660 listar alla tillgängliga buffertar. Du kan enkelt byta till en buffert
661 genom att välja namnet på den i buffertmenyn.
664 * ANVÄNDNING AV MUSEN
665 ---------------------
667 När du kör Emacs under X är det möjligt att använda musen. Du kan
668 placera markören genom att trycka på den vänstra musknappen vid önskad
669 position och du kan markera text genom att hålla ned vänstra
670 musknappen samtidigt som du flyttar markören över texten du vill
671 markera. Alternativt kan du klicka med vänster musknapp i den ena
672 änden av texten du önskar att markera, flytta muspekaren till den
673 andra änden och använd skiftklick (tryck med musknappen samtidigt som
674 skifttangenten trycks ned) för att markera texten.
676 För att ta bort den markerade texten kan du använda kommandot C-w
677 eller välja "Klipp" (Cut) från redigeramenyn (Edit). Lägg märke till
678 att dessa *inte* är likvärdiga. C-w sparar bara texten internt i Emacs
679 (a`la C-k, som beskrivits tidigare), medan Klipp också lägger texten i
680 X klippbord, där den är tillgänglig även för andra applikationer.
682 För att hämta text från klippbordet kan du använda "Klistra in"
683 (Paste) från redigeramenyn.
685 Den mellersta musknappen används vanligen för att välja saker från
686 skärmen. Om du till exempel går in i Info (on-line dokumentationen
687 till Emacs) med C-h i eller via hjälpmenyn (Help), kan du följa
688 länkarna genom att trycka med den mellersta musknappen. Om du skriver
689 in ett filnamn (till exempel efter C-x C-f) och trycker TAB för att få
690 fram en fillistning, så kan du avsluta filnamnet genom att trycka ned
691 den mellersta musknappen på filnamnet.
693 Genom att trycka med höger musknapp kan du få fram en popupmeny.
694 Innehållet i den menyn är beroende av vilket läge du är i och
695 vanligtvis innehåller den några av de mest använda kommandona så att
696 de blir lätt tillgängliga.
698 >> Tryck på höger musknapp nu.
700 Du måste hålla knappen nere för att menyn skall visas.
703 * UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN
704 -------------------------------
706 Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet KONTROLL- eller
707 META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett
708 "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter:
710 C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken.
711 M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett
714 Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de
715 kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett två av dem, C-x C-f
716 för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot för
717 att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora
718 förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar
719 innan Emacs avslutas.
721 C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan
722 återvända till samma Emacs senare.
724 På system som tillåter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
725 till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du få
726 tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.
728 På system som saknar suspendering startar C-z ett skal som kör under
729 Emacs och som ger dig chansen till att köra andra program och sedan
730 återgå till Emacs efteråt. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
731 detta fall återvänder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.
733 C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta
734 Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
735 applikationer eftersom det inte är säkert att de kan hantera
736 suspendering av Emacs. Under normala omständigheter, om du inte har
737 tänkt att logga ut, är det bättre att suspendera Emacs med C-z
738 istället för att avsluta.
740 Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig
745 C-x C-b Lista buffertar.
746 C-x C-c Avsluta Emacs.
747 C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster.
750 Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan
751 eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är
752 replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När
753 du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med
754 M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här
755 fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och
756 Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är
757 tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller
758 skifttangenten nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Avsluta
759 kommandot med <Return>.
761 Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall
762 ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste
763 avsluta bägge argumenten med <Return>.
765 >> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad.
766 Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>.
768 Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har
769 ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" på alla platser där
770 ordet förekom, från markören och nedåt.
776 När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer
777 ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
778 detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje
779 fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av
780 filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer
781 namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig
782 sätt kommer Emacs radera autosparfilen.
784 Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar
785 genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte
786 autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. När Emacs vill ha
787 bekräftelse svarar du yes<Return> för att återställa filen.
793 Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas
794 på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas
795 "ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på
802 Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (modeline). Den ser
805 --:** TUTORIAL (Fundamental)--L670--58%----------------
807 Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar.
809 Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit.
810 -NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av
811 texten befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är
812 i skärmbilden kommer det stå --Top-- istället för --00%-- och om
813 slutet av filen är i skärmbilden kommer det stå --Bot--. Om du ser på
814 en fil där hela texten passar in på en sida kommer det stå --All--.
816 Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat
817 sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på.
819 Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i
820 filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil
821 kommer det inte stå något här, bara minustecken.
823 Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket
824 redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental",
825 som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode).
827 Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för
828 redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till
829 exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt
830 gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu.
832 Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det
833 finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod
834 och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva
835 kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa
836 kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat
837 kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x
838 fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental.
840 Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen
843 >> Skriv M-x text mode<Return>.
845 Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon
846 högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar
847 apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
848 M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
850 Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta
851 kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite
854 För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva
857 >> Använd C-u C-v så att denna rad kommer nära toppen av
859 >> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från
861 >> Tryck q för att ta bort dokumentationen från skärmbilden.
863 Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode).
864 Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje
865 sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och
866 oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en
867 kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls.
869 Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är
870 radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs
871 rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir
874 Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto fill
875 mode<Return>. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att
876 upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om läget är avslaget slår
877 kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar
880 >> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv så in en rad med
881 "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för
882 Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
884 Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta
885 genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
886 genom ett numeriskt argument.
888 >> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
889 någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre
890 än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
891 att använda C-x f en gång till.
893 Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto
894 Fill att kunna omformattera raderna för dig.
895 För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet
896 du önskar att omformatera.
898 >> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q.
904 Emacs kan söka efter textsträngar (grupper med sammanhängande
905 bokstäver eller ord) antingen framåt eller bakåt i texten. När du
906 söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där
907 teckensträngen uppträder.
909 Sökmetoden i Emacs skiljer sig lite från sökmetoder i andra
910 redigeringsprogram genom att den är inkrementell. Detta betyder att
911 sökandet fortgår medan du skriver in teckensträngen du skall söka
914 Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r
915 för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än.
917 När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search"
918 dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget
919 inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar
920 efter. <Return> avslutar sökandet.
922 >> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en
923 bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång
924 du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu
925 har du sökt efter ordet "markör" en gång.
926 >> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet
928 >> Tryck nu på <Delete> fyra gånger och se hur markören flyttar sig
929 >> Tryck <Return> för att avsluta sökandet.
931 Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå
932 till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och
933 markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa
934 förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till.
935 Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela
936 att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet.
938 Observera: På vissa system gör C-s att skärmen låser sig. Detta tyder
939 på att systemets flödeskontroll har fångat upp C-s och inte skickat
940 den vidare till Emacs. För att fortsätta måste du trycka C-q. Se i så
941 fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
942 Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas.
944 Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delete> kommer du
945 lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad
946 och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till
947 exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m",
948 och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första
949 förekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avlägsnar "a" från
950 söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första
953 Om du är mitt i en sökning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken
954 så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen,
957 C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen
958 EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i
959 texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för
960 C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända.
966 En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på
969 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l (alltså
970 KONTROLL-L, inte KONTROLL-1).
972 >> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två
973 fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen. Markören står i
976 >> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret.
977 (Om du inte har META-tangenten trycker du ESC C-v.)
979 >> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det
982 >> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp
983 och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre
986 >> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre
987 fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det
988 gjorde när du lämnade det.
990 Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två
991 fönstren. Vart och ett av fönstren har sin egen markörposition men det
992 är bara ett av fönstren som visar den. Alla redigeringskommandon
993 fungerar i det fönster där markören är synlig. Vi kallar detta fönster
994 för det valda fönstret (selected window).
996 Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och
997 använder det andra fönstret för referenser. Då kan du kan ha markören
998 i samma fönster hela tiden och du kan använda C-M-v för att flytta dig
999 i det andra fönstret.
1001 C-M-v är ett exempel på en KONTROLL-META-kombination. Om du har
1002 META-tangenten håller du både KONTROLL och META nedtryckt samtidigt
1003 som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
1004 KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så att de
1005 "modifierar" de andra tangenterna du trycker.
1007 Om du inte har META-tangenten och använder ESC istället är
1008 ordningsföljden viktig. Du måste trycka ESC följt av KONTROLL-v,
1009 KONTROLL-ESC v fungerar inte. Det är för att ESC är ett tecken i sig
1010 och inte en äkta "modifierare".
1012 >> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre
1015 Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha
1016 försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det
1017 som markören står i."
1019 Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x
1020 C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra
1021 fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt
1024 Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika
1027 >> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
1028 Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret.
1029 Markören flyttats också dit.
1031 >> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x
1032 1 för att bli kvitt det nedre igen.
1035 * REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER
1036 -----------------------------
1038 Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering"
1039 (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
1040 huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)]
1041 istället för (Fundamental).
1043 För att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta är
1044 ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att bli kvitt
1045 extra fönster och för att komma ut ur minibufferten.
1047 >> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så ESC ESC ESC
1050 Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering.
1051 Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument
1052 under rekursiv redigering.
1058 I denna vägledning har vi försökt inkludera precis så mycket
1059 information att du kan börja använda Emacs. Det finns så många
1060 möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla
1061 här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har många
1062 goda egenskaper. Emacs tillhandahåller kommandon för att läsa all
1063 dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen
1066 För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den
1067 hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h
1068 ? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du
1069 har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon
1070 hjälp kan du trycka C-g för att avbryta.
1072 (På vissa platser är C-h omkonfigurerad. Det är normalt ingen bra ide´,
1073 så du kan på goda grunder klaga hos systemadministratören. Under
1074 tiden, om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen,
1075 kan du i stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x
1078 Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c"
1079 och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot.
1082 Meddelandet skall då bli något i stil med
1084 C-p runs the command previous-line
1086 Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen används huvudsakligen för
1087 att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
1088 beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation,
1089 tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig.
1091 Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
1092 eller ALT tangenten) <ESC> v, är också tillåtna efter C-h c.
1094 För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k
1099 Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
1100 fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka q. Du behöver
1101 inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för
1102 att först senare ta bort fönstret med q.
1104 Här är fler varianter på C-h:
1106 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
1108 >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
1109 Detta ger den information Emacs har om funktionen
1110 som implementerar kommandot C-p.
1112 C-h a Apropos. Listar alla funktioner och variabler som
1113 innehåller söksträngen. Kommandon som startas med M-x
1114 markeras med en stjärna (*) till vänster om
1117 >> Skriv C-h a newline<Return>.
1119 Detta ger en lista över alla funktioner och variabler där "newline"
1120 ingår i namnet. Du kan trycka <Return> eller klicka med den mellersta
1121 musknappen för att hitta mer information om en funktion eller
1122 variabel. Tryck q för att avsluta.
1128 Tänk på att använda C-x C-c för att avsluta Emacs permanent. För att
1129 tillfälligt gå till ett skal, så att du senare kan komma tillbaka
1130 igen, använd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.)
1132 Denna vägledningen är avsedd för nya användare, om det är något som är
1133 oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig själv -- Skicka
1140 Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den
1141 första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Ben Wing
1142 uppdaterade vägledningen för X Windows. Martin Buchholz och Hrvoje
1143 Niksic lade till mer ändringar för XEmacs och Mats Lidell översatte
1146 This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
1147 comes with permission to distribute copies on certain conditions:
1149 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation
1151 Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
1152 of this document as received, in any medium, provided that the
1153 copyright notice and permission notice are preserved,
1154 and that the distributor grants the recipient permission
1155 for further redistribution as permitted by this notice.
1157 Permission is granted to distribute modified versions
1158 of this document, or of portions of it,
1159 under the above conditions, provided also that they
1160 carry prominent notices stating who last altered them.
1162 The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
1163 same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of
1164 GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism
1165 ("ownership") by using, writing, and sharing free software!
projects / chise / xemacs-chise.git.1 / blob